Hatar egentligen känslor men just nu känner jag mig som ett litet psykfall. Ena sekunden ler jag och tänker på allt fint man ändå fått uppleva, andra sekunden gråter jag och saknar det som kunde ha funnits här! Mitt i all sorg och jobbigt så är det även sista dagen på jobbet, kommer sakna alla där! Bakar två prinsesstårtor att bjuda på, åtminstone någonting att ge tillbaka till alla fina som varit där under dessa 4 månader på Astra Tech!



Imorgon kommer allt nog kännas ännu mer tomt, inget jobb att gå till, ingen farmor att ringa, jag kan knappt gå till skolan för jag har ändå inte fått boken ännu! Så antar att jag bara kommer att sova tills den personen som verkligen är där för mig just nu kommer hem! Min sambo! Även om alla mina fina vänner också är där för mig. Speciellt min fina bästa goding som man alltid kan ringa och alltid kan prata med, sist vi pratade så sa hon EXAKT på pricken det jag kände och redan visste. Rätt stört att en människa kan tänka så lika som man själv gör i vissa lägen.


Ok nog med trist och tråkiga inlägg. Närmaste tiden skall jag bara skriva om allt roligt, får det att låta som att jag har det värst i hela världen, så är det verkligen inte! Jag är en otroligt lyckligt lottad tjej.

Kram!